Projekt Svalöv – hur gick det?

precisionsodlingsprojektet Projekt Svalöv är i mål

Riktigt bra avkastning, rätt proteinhalt och massor av nyttiga lärdomar. Lantmännens Projekt Svalöv blev en framgång på alla plan. – Det blev bättre än vad vi vågade tro och hoppas på, säger Johan Wågstam, precisionsodlingsspecialist på Lantmännen Maskin.

Under 2019, på Svalövsgården, odlades 33 hektar korn med den senaste precisionsodlingstekniken. Huvudpersonerna i Projekt Svalöv var Johan Wågstam, Camilla Persson, växtodlingsrådgivare på Lantmännen Lantbruk, och Carl-Fredrik Norling, driftsledare på Svalövsgården. Med några månaders distans ser trion tillbaka på en mycket framgångsrik säsong med Projekt Svalöv.

– Resultatet blev över förväntat. På det precisionsodlade skiftet var avkastningen 8,2 ton per hektar, att jämföras med 7,2 ton på den andra delen. Utöver tonnet mer per hektar har det precisionsodlade kornet också en korrekt proteinhalt, säger Carl-Fredric Norling.

Under skördearbetet togs prover i fält, som visade att proteinhalten i skiftet låg mellan 10,2 och 10,8 procent. För att få klassas som maltkorn ska proteinhalten ligga mellan 9 och 12 procent.

– Mitt i prick alltså, perfekt för att användas till att göra öl. Att det precisionsodlade kornet skulle bli maltkorn var ett mål som vi hade. 10,2-10,8 är också en låg variation, som visar på en jämn kvalitet där kvävegivan har varit rätt på hela fältet vilket innebär att allt blir moget samtidigt, säger Camilla Persson.  

 Skördersultatet +1ton per hektar med precisionsodling

Varierade insatser i fokus

Johan Wågstam håller med om att avkastningen varit överraskande bra och den vittnar om vilken potential precisodling har.

– Nu var det här ett fält på bara 33 hektar. Men 1 000 kilo mer per hektar blir mycket pengar om man tänker på vilka arealer en lantbrukare normalt odlar. Så Projekt Svalöv har visat att precisionsodling är lönsamt, utan tvekan.

Nyckeln till Projekt Svalövs lyckade resultat är de varierade insatsgivorna. Inför säsongen gjordes en ny markkartering, vilken satte strategin.

– En av de givor som vi varierat är fosforgivan, som vi varierat mellan 10-30 kilo fosfor per hektar. Markkarteringen visade att denna variation krävdes, säger Camilla Persson.

Fullt med lärdomar

Markkarteringen gjorde också att utsädesmängden kunde varieras, vilket gav ett jämnare bestånd och en jämnare avkastning. Kompletteringsgödningen, med hjälp av N-sensor, gjorde också skillnad.

– Lärdomen är att precisionsodling fungerar, för vi har ju inte lagt ner mer arbete på det precisionsodlade fältet jämfört med de andra. Det vi har gjort är att variera insatserna, vilket gett en högre skörd med rätt kvalitet. Det är fantastiskt att det vi står och pratar om fungerar till och med bättre i praktiken, fortsätter Camilla Persson.

Johan Wågstam menar att han under projektets gång fått en ännu större inblick i lantbrukarens vardag, där väder och vind är ständiga utmaningar.

– Jag har också lärt mig mer om biologi, vilket varit väldigt kul.

För Carl-Fredrik Norling har Projekt Svalöv rivit vissa barriärer.

– Det jag tar med mig är att precisionsodling inte är så svårt som jag trodde från början. Har man fått in tekniken i maskinerna är det bara att köra!

Dela:  
 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng